Den gröna omställningen räcker inte – vi måste också minska konsumtionen. Men hur kan vi nå dit, vilka hinder finns, och hur kan acceptansen öka? Vad säger forskningen? Och vilken roll spelar forskningsrön för politiken, näringslivet och organisationer?
1,5° Lifestyles: Forskning möter praktik – utmaningar och möjligheter
Välkommen till Internationella Miljöinstitutets webbinarie med forskare och inbjudna gäster den 10 mars!
För att uppnå 1,5-gradersmålet måste runt hälften av utsläppsminskningarna komma från minskad konsumtion - enbart den industriella klimatomställningen räcker inte. Det europeiska forskningsprojektet EU 1,5° Lifestyles har studerat hur livsstilar och konsumtionsvanor behöver förändras för att nå klimatmålen, vilka hinder som finns för att individer ska kunna ställa om, hur acceptansen för mer hållbara vardagsvanor kan öka, och hur beslutsfattare kan bidra.
Den 10 mars är du välkommen till webbinariet “1.5° Lifestyles: Forskning möter praktik – utmaningar och möjligheter” där vi presenterar och diskuterar forskningen tillsammans med en inbjuden panel från politik, kommuner, företag och ideella organisationer. Paneldeltagarna delar med sig av hur deras verksamheter arbetar med hållbar konsumtion och hållbara vardagsvanor, och ger personliga reflektioner på forskningen och vilken relevans den har I den egna verksamheten.
Medverkande i panelen
- Katarina Luhr (MP), riksdagsledamot och talesperson klimat och miljö
- Karin Kruse, sakkunnig konsumtion och resursanvändning, Naturskyddsföreningen
- Veronika Hoffmann, samordnare Klimatsmart Konsumtion
- Kami Timothy Petersen (MP), ledamot i regionfullmäktige och regionala utvecklingsnämnden, Region Skåne
- Ebba-Maria Olsson, VD Mossagården
Medverkande från EU 1,5° Lifestyles och Internationella Miljöinstitutet
- Oksana Mont, professor i hållbar produktion och konsumtion, forskningsledare
- Jessika Luth Richter, docent
- Andrius Plepys, docent
- Matthias Lehner, docent
- Josefine Henman, doktorand
- Marianne Ekdahl, forskningsassistent
Välkommen att anmäla dig till webbinariet den 10 mars kl 13.00 – 15.00, gör det här.
Webbinariet hålls huvudsakligen på svenska.
Agenda
13:00 Introduktion
13:05 EU 1,5° Lifestyles:
- Vilka vardagsvanor har störst klimatpotential?
- Hur kan ett klimatpussel inspirera till miljövänliga val?
- Varför kan nya, klimatsmarta vanor öka utsläppen?
- Hållbart boende på mindre yta
- Att välja bort flyget - nu och i framtiden
- Från ord till handling: rekommendationer för hållbar policy
- Handbok för en livsstil i linje med 1,5-gradersmålet
14:10 Panel med reflektioner från politik, kommun, företag och intresseorganisationer
- Strategier för hållbar konsumtion i den egna verksamheten
- Hur relaterar offentlig och privat verksamhet till forskning?
- Vilken roll har forskningsrön för konkret policy?
14:35 Q&A session
15:00 Avslutning
Kort om forskningsprojektet EU 1,5° Lifestyles
Det europeiska forskningsprojektet EU 1,5° Lifestyles har studerat i vilken mån livsstilsförändringar behövs för att nå 1,5-gradersmålet, och klimatnyttan som kan skapas via ett stort antal olika förändrade konsumtionsmönster och vardagsvanor. Forskarna har också studerat vilken acceptans medborgare har för olika typer av konsumtionsförändringar, och varför acceptansen varierar så mycket, och hur politiker bidra till högre acceptans för de nya vardagsvanor som har störst klimatnytta. Forskningen har identifierat hinder och drivkrafter för mer hållbara livsstilar, och skapat förståelse för hur effektiva policies kan utformas för att underlätta för individer att förändra sina egna konsumtionsvanor. Forskningen omfattar bland annat detaljerade beräkningar av klimatnyttan från olika vardagsvanor i Sverige, Tyskland, Spanien, Lettland och Ungern. Vid sidan om detta har EU 1,5°C Lifestyles också producerat forskningsbaserade verktyg för att bidra till ökad kunskap kring klimat och konsumtion, som ett klimatpussel, en medborgarhandbok och en ny onlinekurs, "1.5°C Lifestyles: Mainstreaming Everyday Sustainability". Den svenska delen av forskningen leds av Oksana Mont, professor i hållbar produktion och konsumtion, Internationella Miljöinstitutet.
