Peter Arnfalk
Senior lecturer
Digital tillgänglighet - så påverkas vårt resande
Author
Summary, in Swedish
Tiden är knapp att nå uppsatta klimatmål. För att nå dit krävs kraftfulla åtgärder och styrning. Det står även klart att vi inte når ett hållbart transportsystem med bara några
få åtgärder – det krävs att en mängd olika åtgärder och styrmedel kombineras och införs. Utöver ökad energieffektivisering, byte av drivmedel och ökade transportkostnader krävs även åtgärder och styrmedel för ett mer transporteffektivt samhälle.
En viktig sådan åtgärd är att nyttja digital tillgänglighet för att minska människors resbehov. Sett som enskilda åtgärder och styrmedel kan potentialen för att minska antalet resor och transporter i vissa fall vara begränsad, men den sammantagna potentialen av dessa åtgärder är betydande.
För att nå Sveriges klimatmål till år 2030 måste vi resa mindre, främst med bil och flyg. En ökad digital tillgänglighet har en signifikant potential att minska behovet av
resor och transporter. Förändrade beteenden under pandemin har visat oss att detta är möjligt. Att skapa digital tillgång till olika samhällsfunktioner är dessutom en viktig pusselbit för att kompensera för den reducerade fysiska tillgänglighet, främst för privatbilism, som andra åtgärder och styrmedel för att minska utsläppen av koldioxid kan medföra. Men bara för att vi använder allt fler och mer tillgänglighetsskapande digitala tjänster innebär det inte att resandet minskar per automatik.
Den digitala tillgängligheten erbjuder oss alternativ till fysisk mobilitet, men utan anpassade styrmedel och andra beteendepåverkande åtgärder talar mycket för att vi inom några år återgår till våra pre-COVID-19 resmönster i det nya normala.
Under COVID-19 pandemin togs en rad extraordinära beslut som kraftigt begränsade vår mobilitet och som visade att samhället har möjlighet, när det gäller, att ta tuffa beslut som har stor påverkan på våra liv och resvanor. Digitala tjänster gav tillgång till arbete, möten och olika samhällsfunktioner, vilket minskade konsekvensen av att inte få resa. Dessutom hade de beslut som togs omedelbara och lokala effekter, vilket också bidrog till att de fick stor acceptans.
Erfarenheterna från pandemin visar att motståndet mot att byta beteende kan övervinnas om nyttan av förändringen är påtaglig – i pandemins fall i form av omsorg om både egen och andras hälsa. Klimatkrisens hot är däremot mer diffust och svåröverskådligt, vilket bidrar till lägre krismedvetande och mindre acceptans för åtgärder. Dock börjar det förändrade klimatet, med översvämningar och ständiga värmerekord, krypa närmare den lokala vardagen. Det innebär ökade möjligheter att ta också obekväma beslut som påverkar hur vi alla lever våra liv.
Vi står nu inför olika möjliga vägval. Vi kan återvända till våra gamla liv och vanor från 2019, men vi har även möjlighet att utnyttja de erfarenheter som vi alla i samhället har fått från pandemi-åren. Digitaliseringen innebär en snabb och dramatisk förändring av samhället och den kommer att påverka våra liv alltmer. I hur grad vi drar nytta av den digitala tillgänglighetens hållbarhetspotential, och samtidigt verkar för att minska de negativa konsekvenserna, är upp till oss. I denna skrift försöker vi lyfta fram vad vi skulle kunna göra för att nyttja denna transformativa kraft.
få åtgärder – det krävs att en mängd olika åtgärder och styrmedel kombineras och införs. Utöver ökad energieffektivisering, byte av drivmedel och ökade transportkostnader krävs även åtgärder och styrmedel för ett mer transporteffektivt samhälle.
En viktig sådan åtgärd är att nyttja digital tillgänglighet för att minska människors resbehov. Sett som enskilda åtgärder och styrmedel kan potentialen för att minska antalet resor och transporter i vissa fall vara begränsad, men den sammantagna potentialen av dessa åtgärder är betydande.
För att nå Sveriges klimatmål till år 2030 måste vi resa mindre, främst med bil och flyg. En ökad digital tillgänglighet har en signifikant potential att minska behovet av
resor och transporter. Förändrade beteenden under pandemin har visat oss att detta är möjligt. Att skapa digital tillgång till olika samhällsfunktioner är dessutom en viktig pusselbit för att kompensera för den reducerade fysiska tillgänglighet, främst för privatbilism, som andra åtgärder och styrmedel för att minska utsläppen av koldioxid kan medföra. Men bara för att vi använder allt fler och mer tillgänglighetsskapande digitala tjänster innebär det inte att resandet minskar per automatik.
Den digitala tillgängligheten erbjuder oss alternativ till fysisk mobilitet, men utan anpassade styrmedel och andra beteendepåverkande åtgärder talar mycket för att vi inom några år återgår till våra pre-COVID-19 resmönster i det nya normala.
Under COVID-19 pandemin togs en rad extraordinära beslut som kraftigt begränsade vår mobilitet och som visade att samhället har möjlighet, när det gäller, att ta tuffa beslut som har stor påverkan på våra liv och resvanor. Digitala tjänster gav tillgång till arbete, möten och olika samhällsfunktioner, vilket minskade konsekvensen av att inte få resa. Dessutom hade de beslut som togs omedelbara och lokala effekter, vilket också bidrog till att de fick stor acceptans.
Erfarenheterna från pandemin visar att motståndet mot att byta beteende kan övervinnas om nyttan av förändringen är påtaglig – i pandemins fall i form av omsorg om både egen och andras hälsa. Klimatkrisens hot är däremot mer diffust och svåröverskådligt, vilket bidrar till lägre krismedvetande och mindre acceptans för åtgärder. Dock börjar det förändrade klimatet, med översvämningar och ständiga värmerekord, krypa närmare den lokala vardagen. Det innebär ökade möjligheter att ta också obekväma beslut som påverkar hur vi alla lever våra liv.
Vi står nu inför olika möjliga vägval. Vi kan återvända till våra gamla liv och vanor från 2019, men vi har även möjlighet att utnyttja de erfarenheter som vi alla i samhället har fått från pandemi-åren. Digitaliseringen innebär en snabb och dramatisk förändring av samhället och den kommer att påverka våra liv alltmer. I hur grad vi drar nytta av den digitala tillgänglighetens hållbarhetspotential, och samtidigt verkar för att minska de negativa konsekvenserna, är upp till oss. I denna skrift försöker vi lyfta fram vad vi skulle kunna göra för att nyttja denna transformativa kraft.
Department/s
- The International Institute for Industrial Environmental Economics
- Transport and Roads
Publishing year
2022-02-01
Language
Swedish
Full text
Document type
Report
Publisher
K2 - Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
Topic
- Earth and Related Environmental Sciences
Status
Published