On 8 April, IIIEE researcher Nora Smedby defended her Ph.D. thesis Local environmental governance: Assessing proactive initiatives in building energy efficiency. 

An interview in Swedish was made with Nora in connection to her thesis defence, see below:

Published: 08/04/2016

Så kan kommuner driva på omställningen till energieffektiva byggnader

– Det är en enorm utmaning att ställa om samhället till långsiktig hållbarhet. Många kommuner har en enorm drivkraft och vill spela en viktig roll i den omställningen.. Det gäller att se denna drivkraft som en möjlighet, och inte ett hot, säger Nora Smedby om varför hennes forskning är viktig.

Nora Smedby är forskare vid Internationella Miljöinstitutet i Lund, iiiee, och disputerar den 8 april med sin avhandling Local environmental governance: Assessing proactive initiatives in building energy efficiency.

Med en bakgrund i nationalekonomi och forskning inom området strategiskt miljöarbete har hon intresserat sig för att förstå hur lokala initiativ kan göra skillnad i omställningen av samhället. Det är främst politisk styrning av byggandet som Nora Smedby har tittat på. Här har kommuner som velat gå före och ställa större krav på exempelvis energisnåla hus haft problem med att lagstiftningen inte har tillåtit det.

– Det de har kunnat göra är att ställa tuffare krav när det byggs på kommunal mark, säger Nora Smedby. Den möjligheten har emellertid begränsats på senare tid*. Det handlar också om att ha en bra dialog med byggherrarna för att höja ambitionerna och försäkra sig om att dessa hålls genom både bygg- och förvaltningsskedet.

Dialog med byggherrarna nödvändigt

I sin forskning har Nora Smedby studerat hur några svenska kommuner och en dansk kommun har ställt miljökrav i olika kommunala utvecklingsprojektprojekt.

– I utvecklingsprojekt som Bo01, Flagghusen och Fullriggaren i Malmö har bindande miljökrav eller överenskommelser kombinerats med dialog med byggherrarna. Genom att tidigt bjuda in till dialog i byggprocessen – redan på markanvisningsstadiet – kan miljöarbetet bli mer framgångsrikt. I dialogen tog kommunerna upp hur de vill marknadsföra området och byggherrarna visa på hur de skulle vilja bygga. Sedan formulerades överenskommelser eller bindande krav utifrån dialogen.

– I det danska projektet som vi studerade ställde man tvärtom krav tidigt i processen och arbetade sedan med olika former av dialog för att möjliggöra för byggherrar att faktiskt leva upp till kraven. Båda dessa strategier visar på vikten av att kunna kombinera dialog och krav för att få byggherrar att höja sina ambitionsnivåer vad gäller byggnaders energiprestanda.

Viktigt att säkerställa att kraven följs genom hela bygg- och förvaltningsskedet

För att resultatet ska bli miljömässigt framgångsrikt i ett byggprojekt, krävs också att nästa steg fungerar – själva genomförandet och skötseln av byggnaderna.

– Det är inte ovanligt att gjorda överenskommelser inte uppnås, i synnerhet i de tidiga hållbara stadsutvecklingsprojekten såsom Bo01 och Hammarby Sjöstad. Vissa krav som kommunen ställer kan vara otydligt formulerade, så att de blir svåra att följa upp.

Byggprocesserna är också många gånger komplicerade med ett stort antal aktörer. Saknas kunskap om kommunernas krav i någon del av ledet blir inte heller slutresultatet det som ursprungligen sattes upp som mål.

– Ytterligare något som kan göra att inte miljökraven uppfylls är att det kan vara svårt att förutse hur de människor som bor i byggnaderna lever. Det gäller också att byggnadernas underhåll sköts på rätt sätt för att nå målen kring exempelvis energieffektivitet.

Alla dessa erfarenheter är ett resultat av att hållbara stadsutvecklingsprojekt utvärderas betydligt mer grundligt än vanliga byggprojekt. Både mer och mindre framgångsrika sådana projekt har därmed en viktig roll i att lära oss om utmaningarna och möjligheterna med att anamma energieffektivt byggande.

Eftersläpning i nationella krav

I styrningen kring energieffektivt byggande har även de nationella kraven en viktig roll. Här pekar Nora Smedby på att Sverige har kommit att halka efter under senare år.

– I Sverige vill kommunerna gå före, men nationellt har man inte gillat det, säger hon.

Nora nämner Danmark som ett exempel på en lagstiftning som fungerar bättre i praktiken för att uppmuntra till förbättrat byggande ur energisynpunkt.

– I Danmark har man valt att lägga in framåtsyftande krav i lagstiftningen, med stegvis ökade krav fram till 2020. Kommunerna uppmuntras också att föra in kraven tidigare om de vill det. Jag tycker det här är ett bra exempel på hur man kan ta till vara på den drivkraft som finns på lokal nivå. Det gäller att snabbt komma igång med samhällets omställning och ta vara på de drivkrafter som finns på bästa sätt.

Text: Nina Nordh

*Fotnot: Kommunerna har gjort olika tolkningar av om en nyligen genomförd lagförändring innebär ett förbud mot detta sätt att ställa energikrav. SKL (Sveriges kommuner och landsting) tolkar emellertid lagen som ett förbud mot sådana krav, se SKL cirkulär 14:36).