Jenny von Platten
Postdoktor
Den svenska varmhyran: En röd tråd genom kollektivvärmens historia
Author
Summary, in Swedish
Varmhyran dominerar i Sverige – men varför?
I nästan alla svenska lägenheter ingår uppvärmningskostnaden som en fast del av hyran enligt en modell som ofta kallas för varmhyra. Det sägs ofta att vi i Sverige har en lång tradition av varmhyra – vilket stämmer – och att det är ett system som fungerar väl. Men i ett internationellt perspektiv är varmhyra ovanligt. Inom EU är det främst Sverige och Finland som tillämpar varmhyra medan de flesta andra länder har så kallad kallhyra1. I system med kallhyra betalar hushållen för uppvärmningskostnaden separat precis som en villaägare, och värmekostnaden baseras då på hushållets faktiska värmeanvändning till skillnad från varmhyrans schablonbaserade debitering. Detta är något som EU förespråkar då det ger hushållen ekonomiska incitament att minska sin energianvändning för uppvärmning. Men i Sverige råder idag konsensus om att större energibesparingar är möjliga när de ekonomiska incitamenten för energieffektivisering ligger på fastighetsägaren, vilket de gör vid varmhyra. En undersökning av Sveriges Allmännytta visade att endast 0,2 procent av lägenheterna i deras bestånd har kallhyra2. Något vanligare är det däremot med kallhyra bland privata hyresvärdar, ofta mindre sådana, och framförallt på mindre orter – inte sällan i hyresradhus eller uthyrda småhus. Totalt är det cirka 5 procent av landets lägenheter som har kallhyra3. Men trots att hyresgäster med kallhyra utgör en liten andel riktades mycket uppmärksamhet mot dem i samband med energikrisen 2022 då de drabbades särskilt hårt av ökade elpriser4. Hyresgäster med varmhyra var, åtminstone tillfälligt, skyddade mot drastiskt ökade värmekostnader. Hur kom det sig att varmhyran blev den dominerande lösningen i svenska hyresbostäder? Har det bara att göra med energibesparingspotential eller finns det andra tankar bakom systemet, såsom rätten till en varm bostad? Har värmen alltid ingått i hyran? Den här rapporten följer varmhyrans historia i Sverige för att bringa klarhet i hur modellen först tillkom och hur den fortlevt genom tiderna. Politiska beslut och narrativ granskas tillsammans med medias rapportering om varmhyra för att måla en tydligare bild av hur argumenten och diskursen har utvecklats. Genom att blotta de varmhyra-argument som bestått och som bleknat blir resultatet en analys som kan ge nya insikter i hur synen på uppvärmning förändrats – och var den befinner sig idag.
I nästan alla svenska lägenheter ingår uppvärmningskostnaden som en fast del av hyran enligt en modell som ofta kallas för varmhyra. Det sägs ofta att vi i Sverige har en lång tradition av varmhyra – vilket stämmer – och att det är ett system som fungerar väl. Men i ett internationellt perspektiv är varmhyra ovanligt. Inom EU är det främst Sverige och Finland som tillämpar varmhyra medan de flesta andra länder har så kallad kallhyra1. I system med kallhyra betalar hushållen för uppvärmningskostnaden separat precis som en villaägare, och värmekostnaden baseras då på hushållets faktiska värmeanvändning till skillnad från varmhyrans schablonbaserade debitering. Detta är något som EU förespråkar då det ger hushållen ekonomiska incitament att minska sin energianvändning för uppvärmning. Men i Sverige råder idag konsensus om att större energibesparingar är möjliga när de ekonomiska incitamenten för energieffektivisering ligger på fastighetsägaren, vilket de gör vid varmhyra. En undersökning av Sveriges Allmännytta visade att endast 0,2 procent av lägenheterna i deras bestånd har kallhyra2. Något vanligare är det däremot med kallhyra bland privata hyresvärdar, ofta mindre sådana, och framförallt på mindre orter – inte sällan i hyresradhus eller uthyrda småhus. Totalt är det cirka 5 procent av landets lägenheter som har kallhyra3. Men trots att hyresgäster med kallhyra utgör en liten andel riktades mycket uppmärksamhet mot dem i samband med energikrisen 2022 då de drabbades särskilt hårt av ökade elpriser4. Hyresgäster med varmhyra var, åtminstone tillfälligt, skyddade mot drastiskt ökade värmekostnader. Hur kom det sig att varmhyran blev den dominerande lösningen i svenska hyresbostäder? Har det bara att göra med energibesparingspotential eller finns det andra tankar bakom systemet, såsom rätten till en varm bostad? Har värmen alltid ingått i hyran? Den här rapporten följer varmhyrans historia i Sverige för att bringa klarhet i hur modellen först tillkom och hur den fortlevt genom tiderna. Politiska beslut och narrativ granskas tillsammans med medias rapportering om varmhyra för att måla en tydligare bild av hur argumenten och diskursen har utvecklats. Genom att blotta de varmhyra-argument som bestått och som bleknat blir resultatet en analys som kan ge nya insikter i hur synen på uppvärmning förändrats – och var den befinner sig idag.
Department/s
- The International Institute for Industrial Environmental Economics
Publishing year
2023-10-30
Language
Swedish
Full text
Document type
Report
Publisher
Lund University
Topic
- Economics and Business
- Sociology
Status
Published
Project
- Looking back, moving forwards: a social and cultural history of home heating
ISBN/ISSN/Other
- ISBN: 978-91-87357-92-3